Vad hände med de klassiska julkalendrarna från förr? Ofta drömmer jag mig tillbaka och tänker på de julkalendrarna som visades när jag var yngre, på de julkalendrar som var som julkalendrar ska vara enligt mig.
Dieselråttor och Sjömansmöss var en fantastisk upplevelse för kropp och själ, medan mina föräldrar minns Hercules Johnssons storverk. Varför är det då att det alltid upplevs som en försämring när det kommer en ny julkalendrar? Här träder vi djupt in i nostalgins träsk. En plats där allting befinner sig i ett rött ljus som inte alltid lyser upp alla sidor.
Hur många gånger har jag inte satt mig ner och tittat på en gammal show som jag minns som perfekt och insett att den inte är så bra som jag minns den. Detta kommer nog av barndomens öppna och naiva tänkande. Ner jag ser på film eller TV idag hittar jag alltid en miljon småfel som förstör upplevelsen för mig. Det är få filmer som jag inte dömer och synar på detta sätt. Varför är det då just julkalendrarna som är en del av denna sumpmark av Nalle Puh och Toy Story?
Det kommer nog av den tradition och den känsla de är associerade med. Julen är med råge den bästa tiden på året. Julbak, nära och kära och massor av presenter. För att inte tala om snö och all spänning, julen är en levande dröm för många barn. När man associerar ett TV program med denna högtid så följer då julstämningen med när jag kollar på programmet. När jag senare som tonåring ser julkalendrar är de inte längre associerade med denna högtid och de förlorar den charm som utgör kärnan i julkalendern. När jag som en äldre och mer kritisk individ ser på julkalendrarna så ser jag bara alla småfel och blir bara trött och ledsen på det ”förfall” som har skett.
Julkalendrarna har nog egentligen inte tappat någon kvalitet. Det är bara mitt sinne som har förändrats. Men vi är nog alla överens om att det var bättre förr.
Har läst igenom och framför allt delat upp texten!! vi går igenom detta imorgon!
/Johanna
0 kommentarer:
Skicka en kommentar